Man brukar säga att barnen är vår framtid och vilket bättre sätt är det då inte att investera i framtiden genom att se till att våra barn och unga mår så bra som möjligt? Hur man har det under sina barn – och ungdomsår har en oerhört stor betydelse för både den fysiska som psykiska hälsan under hela livet. Idag så sätter regeringen barns och ungas hälsa, framför allt den psykiska, högt och målgruppen har på senare år börjat prioriterats allt mer inom hälsovården. Detta är inte bara för att man vill skina ljus på något som bara för omkring 20 år sedan behandlades diskret och i skymundan, utan för att det sker en oroväckande utveckling i vårt egna hemland.

Psykosomatiska symptom bland barn och unga har ökat för dom som befinner sig i skolåldern. Symptom så som trötthet, sömnbesvär, oro och nedstämdhet och huvudvärk blir allt vanligare och skvallrar om stressrelaterade situationer i målgruppens liv. Detta gör att alltfler vårdas på sjukhus, går i samtalsterapi och tar mediciner för depression och ångest. Om det går obehandlat eller obemärkt så kan det ge men för resten utav livet och bör uppmärksammas så snart som möjligt efter att dom första tecknen börjar visa sig. Folkhälsomyndighetens sida har flera olika tips och råd, samt länkar till både föräldrastöd och ungdomskliniker vilka kan hjälpa familjer där en eller flera barn mår dåligt.

En av dom viktigaste faktorerna i barn och ungdomars liv är hemmamiljön. En bra och frisk relation mellan barn och deras föräldrar och syskon minskar risken för en lång rad hälsoproblem, riskbeteenden och bristande självkänsla och självförtroende. Studier har visat att dom allra flesta barn kommer väldigt bra överens med sina föräldrar eller vårdnadshavare. Förälderns utbildningsnivå påverkar inte heller relationen till barnen i den mån man tidigare misstänkt, eftersom utbildning och personlighet är två helt olika saker. Dessvärre så pekar även utredningar på att barn födda utanför Sverige jämförelsevis oftast har en något sämre relation till sina föräldrar.

Skolmiljön är även den oerhört viktig på både förskolan ända upp till högskola/universitet. Om barnen trivs och känner sig trygga i den miljön som skolan kan erbjuda så ökar den förutsättningarna för goda skolprestationer. Relationer i skolan och elevernas kompetens är centrala för att kunna bilda sig en uppfattning och kunna följa upp hur skolmiljön är på olika läroanstalter och hur dom kan bibehållas eller förbättras. För det är viktigt att barn har alla förutsättningar för att lära sig och få goda slutbetyg eftersom det ökar deras chanser inom arbetslivet och även vanliga livet. Studier visar positivt nog att majoriteten utav elever anser att lärare och andra elever behandlar dom bra och rättvist, vilket är ett lägsta mål som alltid bör uppfyllas. Dessvärre så når inte en hel fjärdedel av eleverna i årskurs 9 upp till kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, vilket kan leda till att dom inte klarar grundämnena eller får det svårare att komma in på bra skolor längre fram i livet. I samma årskurs så saknar även 1 utav 10 elever behörighet till gymnasiet. Även en fjärdedel utav alla gymnasielever får inte ett slutbetyg inom 4 år, vilket gör att dom inte kan ta studenten. Man har även hittat indikatorer på att föräldrars egna utbildningsnivå kan påverka betygen och hur skoltrötta eller presterande elever är. Flickor klarar sig generellt sätt bättre än pojkar och svenska barn har generellt sett bättre snittbetyg än barn ifrån invandrarfamiljer.

Däremot så har en positiv vändning skett inom förskolorna i Sverige och håller generellt sätt en god kvalitet, med hög personaltäthet och i högre grad välutbildad personal än för bara cirka 10 år sedan. Detta ger barn som går i en förskola med bra miljö mycket högre sannolikhet att lära sig läsa och räkna tidigare samt klara sig bättre i skolan framöver.